Återvinning i Sverige

EU_recycling_regulations

I Sverige bryr vi oss om vår miljö – både inom landet och globalt. Det speglas till stor del i våra regler och lagar när det gäller återvinning men också i statistiken om återvinning. Statistiken visar att vi återvinner mer än vi tidigare gjort vilket helt klart är en uppmuntrande trend. Återvinning kan vara en enkel handling och en del av vardagen både på jobbet och hemma. Samtidigt har det en otrolig effekt på miljön.

Hur bra är svenskarna på att återvinna?

I Sverige är vi som sagt väldigt bra på att återvinna – åtminstone när man jämför med resten av EU. Överlag producerar vi en mindre mängd avfall per person än genomsnittet i EU men vi är också bättre på att återvinna en väsentlig del av vårt avfall än andra länder. Det är helt klart något att vara stolt över särskilt eftersom det också innebär att vi genererar mer elektricitet från vårt avfall och dess återvinning än andra länder.

Enligt Naturvårdsverket nådde vi över 70% när det gäller andelen förpackningar material som återvanns 2015. Det är så klart en utmärkt statistik men förhoppningen är ändå att 2016 visar ännu bättre siffror.

Olika sorters avfall

Elavfall och elektronik är en viktig del av återvinningsprocessen över hela världen. Tyvärr är det också något som förvirrar många som helt enkelt är osäkra på vart och hur de ska återvinna elavfall. Sverige är ett av länderna som återvinner mest av denna typen av avfall.

Pantflaskor är en viktigt bidragande faktor till att svenskarna återvinner mycket plast. Eftersom man kan få lite pengar tillbaka bara genom att återvinna flaskor finns det ju då en extra anledning att göra sin del och ta hand om sitt eget avfall.

Batterier är oerhört viktiga att återvinna på ett korrekt sätt eftersom de är skadliga för naturen om de inte tas om hand. Släng inte batterier i soporna utan lämna dem i återvinning särskilt för batterier.

EUs lagstiftning om återvinning och avfall

EUs direktiv om avfall från 2011 stipulerar att återvinning och korrekt hantering av avfall ska främjas av medlemsstaterna. EUs lagstiftning om återvinning och avfall beskriver hur sopor och återvinning bör hanteras men också skillnaden mellan tillfällig lagring, det vill säga en privatpersons eller arbetsplats återvinning, och behandling av avfall.

Avfallsdirektivet bestämmer också att andelen återanvändning och återvinning av bygg- och rivningsavfall ska öka till 70% före år 2020. Det är ett direktiv som inte bara påverkar större arbetsplatser utan även mindre där man genererar sådant avfall. I breda drag ämnar direktivet att få EUs medlemsstater att öka andelen återvinning inom flera kategorier och även om vi i Sverige är relativt bra på att återvinna kan vi ändå bli bättre. Särskilt när det handlar om farligt avfall och återanvändning av material från byggplatser kan vi helt klart bli bättre.

Att återvinna är alltså inte bara ett smart val för den som bryr sig om miljön utan det är också del av ett viktigt direktiv från EU för medlemsstaterna med ett tydligt mål; att öka andelen återvinning i alla medlemsstater väsentligt inom en period på fem år.

SSL Certificates